onsdag 29 maj 2013

Tyst i bikuporna

Om det inte varit för att jag har jobb upp över huvudet redan som det är, så skulle jag sörja och gräma mig för att alla mina bisamhällen har dött. Som det nu är drar jag nästan en lättnadens suck, för att sköta fyra samhällen hade bara blivit för mycket.

Min favoritdrottning vars samhälle var placerat i skogen nära där jag bor nu, konstaterades dött för flera månader sedan. Jag gjorde en vårgenomgång i de som var placerade hos Biodlarföreningen i Åtvidaberg en varm dag för ca en månad sedan. Då fanns det liv i två av samhällena, men det var endast en mindre bimängd i båda. Dock såg jag drottningen i det ena samhället så jag beslöt mig för att slå ihop dem. Jag lade tidningspapper mellan och satte lådan med konstaterad drottning ovanpå det andra vars drottning jag länge velat bli av med. För ett par veckor sedan var jag på återbesök men kunde då konstatera att båda dessa var döda. Orsaken? Ja, det kan man mest spekulera om. Jag gissar att det var den dåliga sommaren i kombination med den oerfarne biodlaren. Jag borde nog ha stödmatat mer under högsommaren för att hjälpa bina att producera högkvalitativa vinterbin. Dessutom var jag nog lite girig både vad det gäller honungsskörd och antal samhällen. Jag borde nog ha prioriterat varroabekämpning och invintringsdugliga samhällen istället. Nåja, nu har jag gjort det här misstaget, ska försöka undvika att göra det igen!




4 kommentarer:

  1. Om man inte har tid ett år så kan man vad jag förstår väl bara lämna samhället med ett par lådor utan att göra något. Nästa år är det väl troligt att det är bin i kupan, om man inte har varroa i trakten.

    50% av våra samhällen dog, det ena pga matbrist och vår stödmatning i våras kom bara dryga veckan för sent. Det andra vet jag inte varför det dog, för svagt från början kanske.

    Det börjar bli dags att försöka få tag på mer varroa resistenta bin.

    SvaraRadera
  2. Det är många som vittnar om hög vinterdödlighet i år. Synd att det har drabbat er också.

    I senaste bitidningen som kom igår stod det om en dam som hade lämnat sina samhällen för fäfot när alla utom 2 av 30 dog. Hon hade lämnat dem i 8 år och de levde fortfarande. Detta trots att det fanns ett nästan tätt spärrgaller under!

    Jag ska skaffa nya bin i sommar, men då gör jag det på plats hemma på gården, då blir det inte så mycket extra tid som går åt när man ska sköta dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klokt att ha bina hemma, då lär du känna dem bättre dessutom. När det gäller husbehovsodling av bin är jag säker på att samma regel gäller som för köksträdgården. Odlingen skall kunna ses från köksfönstret.

      Ser man gamla bilder på bigårdar så står de ofta uppradade efter husväggen. Då har man bra koll på svärmningen också.

      Radera
  3. Det var dåligt drag under Juli och början på Augusti förra året när äggen som skulle bli vinterbin las. Drottningen drar som bekant ner äggläggningen vid sämre drag. Detta i kombination med mycket sen vår och biraser med dålig anpassning till vårt klimat gör att det blir stora vinterförluster.

    Det borde ringa en väckarklocka i erfarna biodlare om bina inte klarar en sådan rätt vanlig kombo av motgångar i vår del av världen. Sönderavlade bistammar med rötterna i Medelhavet som man dessutom försöker ta ur varje uns av livskraft med svärmtröghet, snällhet intill mesighet och en massa import från delar av världen med helt andra klimatförutsättningar. Lägg till genetisk enfald så är tokigheten snart fullbordad. Övertala dina biodlargrannar att vara med och rädda och utveckla det Nordiska bit till att börja med.

    Jag har börjat skriva en blogg om småbruk men med kraftig slagsida åt biodling. Biodling mer på binas villkor och på ett väldigt enkelt sätt. Det är inte bara mer varroaresistenta bin som är vägen framåt utan att stötta bina med så många faktorer vi bara kan.

    http://småbruk.se

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...