fredag 22 februari 2013

Fullständig spårbarhet av kött

Baggen Nisse har efter en tids hängning i kylrum förvandlats till kött som ligger i vår frys. Påsarna är märkta inte bara med information om vad det är för kött, utan även med namn på djuret. Jag upptäcker raskt att det känns ännu mer viktigt än vid namnlöst kött, att detta verkligen äts upp, annars känns det som om vi vanhedrar Nisse.


Något annat är det när vi köper en hamburgare på bandymatch. Inte nog med att man, som ett par pojkar råkade ut för, kan bli sjuk i EHEC om inte köttet stekts igenom ordentligt, utan köttet till råvaran visade sig ha blandat ursprung:
Det visade sig att köttfärsen härrörde från ett företag i Nederländerna som i sin tur fått kött från sex olika slakterier i England, Lettland, Polen och Ungern, uppger Smittskyddsinstitutet i ett pressmeddelande.
Det är knappast ner på individnivå om ens identifierbart ner till gårdsnivå, vilket åtminstone hade varit önskvärt med tanke på smittspårning. Eller just det ja, var och varannan nöt-besättningar har numera EHEC, men ingen verkar bry sig något särskilt om det. Det gäller både att vara noggrann vid slakt och tillagning.

Anekdot: Vi bodde på en mjölkgård när sonen föddes. En dag var vi ute och tittade på mjölkningen i ladugården. Lantbrukaren påkallade min uppmärksamhet och började prata med mig. Under tiden gick sonen, då 14 månader gammal några steg ifrån mig, snubblade på båspallen och ramlade rakt ner i utgödslingsrännan (som lyckligtvis stod still just då). Det som lantbrukaren sade till mig, precis innan var: Man rekommenderar inte att så små barn ska vistas i ladugårdar på grund av risk för EHEC. Och var finns smittan? I gödseln! Sonen blev för övrigt inte sjuk.

8 kommentarer:

  1. Efter den senaste tidens meddelanden om köttproduktionen funderar jag starkt på att bara äta kött som jag vet var det kommer ifrån...och kanske bli halvtidsvegetarian.

    SvaraRadera
  2. Gillar verkligen din blogg. Du inspirerar mig på många olika sätt.
    Ang spårbarhet på kött så har jag tänkt tanken länge att sluta äta kött från djur jag inte vet namnet på (exklusive keldjur då). Att sluta äta anonymt kött.
    Jag växte upp på ett litet familjejordbruk och då var det så. Allt från gris, kalv och kyckling visste vi vilken individ det var som just då låg i frysen. Både sorgligt och naturligt på nåt vis. Har idag möjlighet att köpa kött direkt från gårdar och köper bara ekologiskt kött i affären och det är ju ett steg på vägen.
    Höll förövrigt till i ladugården hos korna, kalvarna och hönsen från 2 års ålder samt drack opastöriserad och ohomogeniserad mjölk dagligen. Överlevde utan kända bestående men =), men det var ju andra tider då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din uppmuntrande kommentar!

      Tiderna har ju dock ändrats lite på senare år, EHEC är ju tyvärr en smitta som kommit på senare tid.

      Radera
  3. Lisa, jag gissar att du inte har några allergier?

    SvaraRadera
  4. Jag skulle aldrig köpa kött i affären. Inte för att jag är rädd för att bli sjuk utan för att jag helt enkelt inte tror att djuren har det bra i dagens storskaliga indusrijordbruk. Orimligt stora besättningar, stillastående, brist på socialisering och naturligt beteende, stressande slakttransporter och så vidare. Köttindustrin bygger på att folk är ignoranta och okunniga.

    SvaraRadera
  5. Spännande att höra hur baggköttet smakar, vi slaktade våra 2-årsbaggar för något år sedan och tillagade men jag tyckte inte det köttet var så gott, filén var helt ok men resten blev lite väl fårigt. Men jag har ju hört andra som tagit reda på ungt baggkött och det har smakat bra, åldern och närhet till brunsten är antagligen viktiga parametrar.

    SvaraRadera
  6. Annelie, det vi har ätit av honom hittills smakade inte får på något påtagligt sätt. Nu var han ju inte ens ett år och parningen passerad sedan ett par månader tillbaka, så förutsättningarna var kanske extra bra. Återkommer efter vidare provsmakning!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...