Livsfarligt äppleträd

Vi har fåren gående i en hage med fri tillgång till ladugården, eller om det var tvärt om, och de verkar trivas bra med det. Jag slänger in ett par grenar åt dem då och då som de gnager av barken på. Tallgrenar verkar vara mest populärt. Det är inte barren de äter, utan bara barken. Det ser rätt så märkligt ut där de ligger, alldeles gröna och fina men utan bark.

I hagen finns ett gammalt äppleträd också. Jag hade inte tänkt att såga ner det, därför bevakade jag trädet ganska noga i början för att se om de började käka upp barken på den, men inte mer än på de smågrenar som de kan nå vilket jag tycker är en acceptabel nivå.

Vissa individer är dock mer envetna än andra och då särskilt vår bagge. Han är den enda individen som reser sig mot saker och ting. Det kan vara mot foderbordets spjälor för att nå stråna som hänger ut längst upp, eller mot staketet inne i ladugården för att bli kliad. Eller mot äppleträdet för nå smakliga kvistar. Det höll på att sluta med en olycka!

Jag hade just varit ute och gett fåren mat när grannen kommer och ringer på. De hade varit på promenad och när de gick förbi hagen så såg de att baggen låg så konstigt vid äppleträdet. Vid närmare anblick hade han klättrat mot trädet, fastnat med benet i sprickan och ramlat runt. Han låg upp och ner hängandes i sitt ben som satt fast i sprickan. När jag kom ut så hängde han som en död, men lyfte på huvudet när han hörde oss. Tack vare att han är så liten, född i år, så var det inga större problem att lyfta upp honom och få loss benet ur sprickan, men när vi släppte honom så hoppade han iväg på tre ben, in i ladugården där de andra var. Vi stängde in alla fåren för att han skulle få så mycket lugn som möjligt och inte stressas av att de andra gick i från honom. Vid kvällsmatningen visade han sig dock vara ungefär som vanligt, sprang och stångade de andra, hoppade/skuttade och sparkade bakut i luften och klättrade på staketet för att bli kelade! Då hände det igen! Han fick in ena benet mellan två av de tre SJ-pallar som vi har haft som stomme i avbalkningen i ladugården när han skulle gå ner. Den här gången blev han inte hängandes upp och ner, utan drog i sitt ben så mycket han förmådde. Lyckligtvis så stod jag ju precis bredvid och kunde lyfta upp honom och få loss benet direkt. Den här gången haltade han inte efteråt.

Hammaren och spik fick komma fram och numera är både sprickan i äppleträdet och mellanrummet mellan pallarna förspikade så att inte dylika olyckor ska kunna hända igen.

Tur att man har grannar som råkar gå förbi ibland. Annars vet jag inte hur länge baggen hade blivit hängandes vid äppleträdet. Som jag har förstått det kan får dö om de blir liggandes på rygg förlänge.