Första slungningen

Eftersom detta år har varit osedvanligt kallt och regnigt i min del av landet så har det inte blivit några stora mängder honung. Men den sjunde juni kunde jag inte hålla mig längre utan beslutade mig för att skatta mina samhällen på honung. Det blev bara ett par ramar i varje samhälle, fem som mest i det samhälle som blev drottninglöst  på grund av drottningavläggaren i slutet på maj. All honung var inte heller täckt, men en erfaren medlem ur Åtvidabergs biodlarförening lugnade mig med att om den inte stänker så kan man slunga trots att den inte är täckt.

Jag har ju tur och har en biodlarförening som har ett bra slungrum som man får nyttja. Här syns avtäckningslinjen närmast i bild, slungan och silen. Längst bort finns också vatten och diskmöjligheter.

Enstaka ramar var så här fint täckta, många var täckta som den i bakgrunden, bara lite i uppkant.

Ur slungan rinner honungen ner i grovsilen i en hink som sedan tömmes i finsilen.

Här har den runnit genom två silar och det finns inte längre något skräp kvar.

Jag valde att sedan tappa upp den på burk som nyslungad eftersom jag inte orkade med ett nytt projekt till (ympa och/eller röra den innan upptappning). Nu en månad senare har den kristalliserat i alla fall och strukturen är inte alltför avskräckande. Och resultatet? 21 kilo på 10 ramar, från 4 kupor. Jag hoppas att jag kan slå denna usla produktion nästa år, när det blir mindre nybörjarmisstag!