Jag fick låna en avskrift av något som jag tror är en intervjuv där frågorna har utelämnats, där Kalle berättar om hur det var förr. Orsaken till att jag tror att det är en intervjuv är att han omöjligtvis skulle kunna ha skrivit detta själv, eller berättat det utan frågor, då han oftast inte dröjde sig kvar i det förgångna särskilt länge. Jag tycker i alla fall att det ger underbara perspektiv på vad som hänt under bara 100 år!
Anekdot: Han nämner en gård Hulöhamn som han bott på i början. För cirka 15 år sedan var jag, min sambo (Kalles sonson) och jag tror även Leif (Kalles son och min sambos far) och högg en liten slutavverkning på denna gård. Då berättade Kalle att han hade varit med och planterat potatis på denna plats när han var liten!
Karl Andersson
Jag är född 1903 i Rossdal. När jag var tre månader flyttade vi till Hulöhamn. 1914 flyttade vi till mammas föräldrarhem i Ytterby på Askö. Vår familj bestod av mina föräldrar och oss 11 syskon. Jag är nummer tre i syskonskaran.
Huset i Hulöhman hade rum och kök där nere och tre rum ovanpå. I Ytterby var huset ännu större. Vi livnärde oss på jordbruk och fiske. I Ytterby hade vi 10 kor och 2 oxar. Marken var på ca 40 tunnland. I Hulöhamn var det mindre. Vi sålde endel fisk, bl.a. strömming till Västervik och ål till Åhus.
Som barn gällde det att vara arbetsam, tyst och lyda sina föräldrar. Under skördetiden fick vi arbeta mycket. Ved och vatten fick vi pojkar hämta. Det var en bra bit till vattenkällan. Jag minns att vi var ju så många barn att vi fick stå och äta under måltiderna. Inga leksaker fick vi. Det fick vi tillverka själva. Vi höll oss mycket nere vid sjön som barn. Trilla vi i fick vi själva ta oss upp. På vintern åkte vi mycket skridskor och spark.
Jag gick i skolan på Askö. På morgnarna fick jag ofta gå upp vid 4 tiden och ta upp garn innan jag gick till skolan. Efter skolan fick vi skynda oss hem för arbete väntade. Vi slaktade en kviga och några får och grisar på hösten. Det saltades in. Vi åt mycket fisk. Strömming, ål, sik och abborre fick vi. Flundra tyckte jag mycket om. Den koktes och stektes. Brödet bakades i bakugnen. Limporna bevarades i en lår i visthusboden.
På kvällarna satt vi oftast uppe på kammaren och lagade nät och band nya. Vi var fem pojkar. Flickorna lagade kläder, stickade och vävde. Vi hade Västerviks Veckoblad som även jag läste som barn. En gång i veckan fick jag gå upp till Eskedal och hämta posten.
Vi grabbar sov två och två. Vedspisen i köket värmde upp muren uppe i vår kammare. Det var ordentligt kallt på morgnarna. I vårt hem hade vi tavlor, bonader och fotografier. Nordling från Loftahammar kom ofta ut till skärgården och fotograferade. På lördagarna minns jag att mamma tog in blommor för då var det helg och det skulle vara fint.
På hösten kom det alltid en skomakare som bodde hos oss. Han lagade gamla skor och så fick vi alla ett par nya. Vi fick inte röra skorna för han hade åkt. Det var en svår prövning. Det kunde dröja till julmorgonen innan han var klar. På somrarna gick vi alltid barfota. På vintrarna hade vi kängor. Jag minns att när vi skulle iväg på morgnarna var det ett evigt letande efter knäppkroken.
När vi var ute på sjön hade vi inta riktiga sjökläder. Och stövlarna fick vi ta av och tömma ibland. Men vi höll oss rätt varma med att ro och dra upp garnen.
På somrarna badade vi i sjön varje dag. Föräldrarna badade sällan. På vintrarna var det si och så med hygienen. Vi hade en vagn med en stor tunna som vi fyllde med vatten från källan. Så var det dags för bad i baljan i köket. Vi hade aldrig löss eller loppor hemma. Men det fick vi problem med på skutorna sedan. Jag minns att vi hade svårt att sova på nätterna då de bet hela tiden.
Vi hade flera båtar. Den första motorbåten fick vi på 20-talet. I roddbåten fanns det segel. Jag lärde mig tidigt att segla. När vi skulle till Skeppsgården seglade jag, om det fanns tillräckligt med vind. Säden malde vi i Storkvarn. Min första båt köpte jag när jag var 16 år, den ekan har jag kvar och använder fortfarande. (Denna eka har nu Loftahammars Båtklubb och använder om jag är rätt informerad.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar